Har varit på innebandy cup i tre dagar, Storvreta innebandy cup, för övrigt världens största cup i innebandy har gått i Uppsala under de senaste veckorna och nu 4-6 januari var det de yngsta åldersgrupperna som spelade. Det har varit folk från hela världen här i Uppsala under dessa dagar och spelat innebandy, många från grannländerna men även tex Spanien.
I måndags kväll fick jag även vara stolt mamma då Jennifer fick tröjan som matchens stjärna för hon var verkligen duktig den halvlek då hon var målvakt. Men Vickan spelade bra även hon.
Det har varit som mest -26 grader när vi varit ute dessa dagar, en dag gick jag och Jossan till en innebandymatch i -23 grader ute, det gjorde ont i knäna av kylan. Brrr...... det var inget kul alls men bra att en del matcher var på gångavstånd när Jennifers och Vickans matcher krockade eller låg direkt efter varandra men på olika ställen i stan.
Vi har varit hundvakt i natt, svärfar åkte in på sjukhuset sent igår kväll och det är hjärtsvikt och vätska i lungorna. Många undersökningar gjorda men fler kommer göras och svärmor kom hem kl fem i natt.
Idag är det 1 år sedan jag skrevs ut från sjukhuset efter transplantationen och inatt har vi haft Tove sovit över hos Vickan som ju fyller 12 år idag. Ikväll blir det god mat och presenter då hon ville ha sovmorgon idag och bli firad på kvällen istället för morgonen. På fredag har hon sleep-over party hemma för 3 kompisar så då blir hennes rum knökfullt. På fredagen ska de äta tacos, sen snacks, kommer troligen somna mitt i natten och sen sova ut och äta frukost innan 12 är det tänkt.
Har börjat kolla resmål inför höstens utlandsresa med min kompis, vi firar ju 20 år som bästa vänner då och har pratat om Grekland (dyrt!), Turkiet och Spanien. Vi får se vart vi hamnar, men det blir nog en sista-minuten.
Har även hunnit med att dela ut reklam för Jossans basketlag. Jag var dock bara med en timme, men sträckte mig förmodligen och byxorna sprack (ev i samband med det) då jag halkade och nästan stod i spagat. På kvällen fick jag dessvärre ont och sov inte mycket den natten för jag funderade många gånger på om det var tillräckligt ont för att åka till sjukhuset. Men efter vila och mycket värktabletter så vart det bättre.
Många minnen kommer tillbaka och minnena blir fler och fler, tiden efter operation är mest bra och glada trots att jag hade ont länge och det är jobbigt, värre var tiden innan och tiden när man väntar på levern, den tiden vill jag för allt i världen inte göra om, man mår så psykiskt dåligt så den som inte varit där kan inte veta hur jobbigt det är. Tankarna på döden har man ofta och en transplantation är ingen garanti för att man överlever, visst nu hade jag den sjukdom men störst chans att överleva en transplantation och den bra konditonen innan på övriga organ och var inte speciellt svag eller sjuk. Jag träffar ju ofta dem som har haft det värre efter transplantation när jag har mina sjukhusdagar, dvs tar prover och träffar läkarna.
Nej, jag är glad att jag är där jag är nu och jag hoppas Victoria får den bästa födelsedagen i år.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar